Fortfarande identitetslös men det är tydligen ok:)
Har precis haft ett uppiggande samtal med min älskade storasyster, hon kan konsten att få en på bra humör hon:) Tydligen så är hon identitetslös varje morgon innan hon vaknat till och sminket är på.. Dessutom så är det bara att vänja sig tydligen, för som småbarnsförälder kommer jag ändå att ifrågasätta vem f-n det är som hålögt stirrar tillbaka på mig i spegeln varje dag! Hahaha tack sis för uppmuntran eller vad det nu var, jag känner mig helt klart gladare (hur nu den ekvationen gick ihop:;)
